Omsättning och konsumtion
Varför säger man att det viktigt att vi ökar omsättningen ? Ökar värdet på BNP ?
Varför säger man att det är viktigt att vi konsumerar mera ?
Omsättning
Med omsättning menar man värdet av det man köper, producerar och säljer. Hur mäter man enklast värdet av ett företags produktion. Företaget har köpt råvaror, maskiner, hyrt lokaler och betalar lön till anställda som producerar slutprodukten. Företaget säljer sedan produkten. Företaget vill ju ha betalt för alla kostnader som företaget har haft för att producera varan när de säljer produkterna eller tjänsterna. Priset på varan speglar därför till stor del värdet på de kostnader som företaget haft för att producera varan eller tjänsten. Värdet av företagets omsättning kan man därför på ett enkelt sätt mäta i värdet av företagets försäljning.
Den ekonomiska definitionen av omsättning är därför: Att ett företags omsättning är samma som dess totala intäkter från sålda varor och tjänster under en viss period.
Privatperson
Som privatperson försöker man ofta minimera sin omsättning. Man vill inte använda mer pengar än man behöver. Ju mer pengar man använder desto högre blir värdet av personens omsättning. En person kan därför öka omsättningen antingen genom att köpa mera saker eller genom att köpa dyrare saker.
För en privatperson har det ingen betydelse hur mycket vi konsumerar eller vilken ekonomisk omsättning vi har. Huvudsaken är att man är nöjd med sin bostad, den mat man äter och de kläder man har och så vidare.
Eftersom de flesta av oss har en begränsad ekonomi så strävar vi alla efter att minimera vår kostnad för hyra, bostadslån, mat, kläder och resor med mera. Om vi vill betala mer i hyra beror det förmodligen på att vi anser att vi får ett bättre boende för pengarna annars skulle de flesta av oss inte acceptera en högre kostnad för boendet. detsamma gäller för den mat vi äter och de kläder vi köper. Vi betalar mer eftersom vi upplever att vi får mer för pengarna.
Men generellt sätt brukar privatpersoner försöka minimera de kostnader man har - minimera mängden pengar man använder.
Vi är också begränsade av de pengar vi tjänar. Om vi inte lånar pengar till konsumtion kan vi inte konsumera mera.
Företag
Ett företag vill oftast öka sin omsättning. Ökad omsättning innebär oftast att företaget kan tjäna mera pengar - öka sin vinst.
För ett företag som har som syfte att gå med vinst (vilket är ett kriterie för företagande - näringsverksamhet) så brukar en högre omsättning innebära en högre vinst. Om företaget producerar och säljer 1000 varor med en vinstmarginal på 20 % så kommer ju företaget att tjäna dubbelt så mycket om de kan producera och sälja 2000 varor. Så för ett företag innebär ökad omsättning nästan alltid en fördel eftersom vinsten ökar.
Hur mycket företaget konsumerar behöver inte alltid vara positivt utan här fungerar företaget som privatpersonen och försöker minska sin egen konsumtion för att maximera sin vinst. Genom att använda råvaror, maskiner och personal mera effektivt kan företaget tjäna mera pengar.
Företaget vill alltså sälja så mycket som möjligt men konsumera så lite som möjligt i förhållande till försäljningen.
Staten, nationen, BNP
Hur blir det då för ett land? Har omsättning och konsumtion någon betydelse för ett land?
Som vi konstaterade på sidan om ekonomi så mäter vi ett lands omsättning - ekonomiska verksamhet (försäljning av varor och tjänster) i det vi kallar för BNP - Bruttonnationalprodukten.
Och är det något som politiker och ekonomer ofta talar om så är det att man vill att landets BNP ska öka. Alltså vill de att landets omsättning av varor och tjänster ökar hela tiden.
Och det vi mäter är ju allt som säljs i landet under ett år vilket innebär att man samtidigt mäter hur mycket vi konsumerar i landet. För att kunna sälja något måste någon köpa det (konsumera).
Det innebär att för ett lands BNP (ekonomi) så vill man att omsättningen ska öka och att konsumtionen ska öka. Som vi konstaterade ovan så är ett lands omsättning lika med landets konsumtion.
Konsumtionen
På ett enkelt sätt kan man säga att konsumtionen är en kedja av ekonomiska transaktioner och till slut så är det den enskilde konsumenten som slutligen avgör hur stor konsumtionen i ett land blir.
- Ett företag köper råvaror, maskiner och hyr en lokal.
- Företaget producerar varor.
- Företaget säljer varorna till en grossist.
- Grossisten säljer varorna till detaljhandeln (affärer).
- Konsumenterna köper varorna.
Om konsumenterna i slutet på kedjan inte köper varor så kommer butiken att gå i konkurs, då går grossisten i konkurs och till slut går företaget som producerade varorna i konkurs. Då kan företaget som tillverkar maskiner få minskad omsättning, företaget som producerar råvaror får mindre omsättning och måste säga upp personal. Det blir en nedåtgående spiral.
På samma sätt fungerar det om man granskar ett lands BNP det är bara det att allt är mycket större.
Ett land kan ha 1000 företag som producerar varor, 500 grossister, 10 000 butiker och 1 000 000 konsumenter. Så om konsumenterna (folk) köper mer och mer av allt så ökar omsättningen för alla företag. Företagen kan då investera i nya fabriker och butiker så att fler kan anställas och få råd att konsumera. Konsumtionen ökar därför ett lands omsättning och BNP (ekonomi). Man får en uppåtgående spiral. Allting ökar hela tiden.
Det politiker och företagsägare (kapitalister) är rädda för är att konsumtionen minskar. Företagen behöver då inte investera i mera produktion av varor utan kanske till och med måste säga upp folk. Det innebär att konsumtionen kommer att minska ännu mer och fler kommer att bli arbetslösa och inte kunna konsumera så mycket. Man får en nedåtgående spiral. Allt minskar långsamt år för år.
Hur mycket vi konsumerar bestämmer således hur stor landets omsättning blir - det vill säga om landets BNP ska öka eller minska.
Konsumtionssamhället
Men varför är vi så beroende av all konsumtion och företags omsättning? Hur har det blivit så här ?
Vi har levt i tusentals år utan att denna konsumtionsspiral så tydligt har bestämt landets ekonomiska öde. Det som skedde kan man säga började ungefär på 1920-talet i Amerika. Man började då skapa konsumtionssamhället genom att man började producera mängder med konsumtionsartiklar. Man höjde lönerna för anställda på kontor och fabriker som gjorde att de kunde konsumera mera. Man införde även avbetalningsköp för dyra varor och utvecklade lånemarknader. Folk började alltså låna för att konsumera. Precis som idag sade man i reklamen - köp idag och betala imorgon.
Under 20-talet utvecklades bilar, elektriska hushållsapparater, radio, filmindustrin, musikindustrin med stenkakor. Alltfler hade råd att köpa bil i Amerika och det medförde en mängd av konsumtion kring bilen. Bensinstationer, oljebolag, reservdelar, vägar. Folk kunde röra sig över längre sträckor och besöka platser, restauranger, kiosker med mera för att konsumera. Många fick arbete genom konsumtionsindustrin, fick lön och började konsumera. Den ekonomiska spiralen gick snabbt uppåt.
Vi vet idag att i slutet av 20-talet rasade den ekonomiska bubblan av lån som många hade tagit för att konsumera. Vad som hände kan du läsa om på webbsidan "Finanshistoria".
Före 1900-talet så var det en mindre del av befolkningen som hade råd att konsumera mer än det nödvändigaste. De flesta har sedan lång tid varit mer eller mindre fattiga och har fått kämpa för att få hushållsekonomin att gå ihop. De fattiga fick inte låna pengar och påverkade därför inte konsumtionen särskilt mycket i landet. Det var bara den rikare delen av befolkningen som hade råd att konsumera annat än det nödvändigaste.
Det nya som inträffade på 1900-talet var dels den socialistiska revolutionen i samhället som genom strejker och kamp krävde högre löner för fabriksanställda och kontorsanställda, dels den ökade mängden med konsumtionsvaror. Många fler fick långsamt det hushållsekonomisk bättre och kunde konsumera mera.
Export och import
En annan faktor för ett lands ekonomi - BNP - som har stor betydelse är hur mycket ett land exporterar och importerar till och från andra länder.
Anledningen till att Amerika och Sveriges ekonomier utvecklades så oerhört starkt under 1950- och 60-talen var att våra företag kunde exportera mycket till de krigsskadade länderna i Europa och övriga världen efter andra världskriget.
Eftersom svenska företag kunde exportera mycket av sin produktion kunde de sälja mycket mer än om de bara hade sålt sina varor i Sverige. Utländska konsumenter tillförde pengar till den svenska marknaden.
Som vi sade ovan så kunde företagen öka sin omsättning kraftigt. De kunde anställa fler och betala bättre löner och samtidigt göra stora vinster som de investerade i nya fabriker och kontor. Det gjorde att väldigt många fler snabbt började konsumera mycket mera. Och så är spiralen i full gång.
Exporten gav svensk ekonomi en hävstångseffekt för allas hushållsekonomi i hela samhället. Nästan alla hade ett jobb och fick bättre löner som gjorde att de kunde konsumera mer och mer.
Eftersom vi idag i Sverige har hyfsade löner i förhållande till många varor och tjänster (som tillverkas i låglöneländer) så har rätt många av oss (ca 80%) råd att konsumera tillräckligt mycket för att påverka den svenska ekonomin - BNP.
Som vi konstaterade tidigare så är det slutkonsumenten som styr mycket av den ekonomiska utvecklingen i ett land som Sverige (som mäts i BNP). Sverige är ju ett av de stora konsumtionsländerna i världen (Europa, Nordamerika) så vår ekonomi styrs relativt mycket av folks konsumtion.
Med stor export kan därför ett litet lands samlade inkomster bli större än om vi inte hade sålt varor och tjänster till andra länder.
Lånefinansierad BNP ökning
Ett annat sätt att öka omsättningen i ett land är att konsumenterna kan låna pengar till konsumtion.
Om du får ut 20 000 kr efter skatt i månaden så kan du bara konsumera för 20 000 kr. Om man vill att konsumenterna ska köpa mer varor och tjänster så måste man göra det möjligt för konsumenterna att finansiera sin konsumtion med något mer än bara inkomsten.
Ett enkelt sätt är att låta konsumenten på något sätt låna pengar för att köpa mer. Antingen genom avbetalningsköp eller genom att konsumenten kan låna pengar.
Men att öka omsättningen genom lånefinansiering blir bara en tillfällig lösning eftersom lånet måste betalas i efterhand.
Om många konsumenter under en månad lånar pengar till konsumtion så ökar omsättning under den månaden (man köper mycket mer) men eftersom konsumenterna månaderna efter måste betala av sina lån så kommer omsättningen att minska under de följande månaderna. När de betalar av lånen så har de inte råd att konsumera lika mycket.
Ökad konsumtion genom värdestegring - värdepapper och bostäder
Man kan också finansiera ökad konsumtion genom att något som konsumenterna äger ökar i värde. Konsumenten kan då sälja till exempel bostaden eller aktierna och använda vinsten till att konsumera mera.
Konsumenterna kan också låna pengar med stöd av värdeökningen på sin bostad eller sina aktier. Om värdet på huset ökar kan konsumenten ta nya lån till exempel för att renovera huset och på så sätt öka omsättningen i ett land.
Det var detta som hände i den svenska finanskrisen i början av 1990-talet och i den amerikanska finanskrisen år 2007-09. Det är också en sådan liknande värdebubbla som finns på den svenska bostadsmarknaden idag.
Ekonomerna säger ju att marknaden ska justera eventuella felaktiga värderingar. Men eftersom marknaden oftast inte är fri utan begränsad av olika orsaker så finns det stor risk för att värdebubblor uppkommer på marknaden som det gjorde i finanskriserna.
En del av den svenska finanskrisen berodde på en kraftig ökning av börsens värde. Aktierna teg snabbt i värde och en del lånade pengar för att investera i aktier. Många finansbolag lånade stora summor pengar av svenska och utländska banker för att investera i aktier och andra värdepapper. Eftersom allt fler ville vara med sch tjäna pengar på aktierna ökade värdet allt snabbare i slutet av 1980-talet. I början av 1990-talet rasade börsen och många finansbolag gick i konkurs. Många svenska konsumenter förlorade pengar.
Bankerna som hade lånat ut mycket pengar till finansbolagen förlorade mycket pengar när bolagen gick i konkurs. För att täcka sina förluster krävde bankerna att företag och konsumenter skulle betala tillbaka sina lån till banken. Detta medförde att allt fler företag gick i konkurs och detta gjorde att den svenska finanskrisen var ett faktum.
Den svenska finanskrisen orsakades till största delen av en uppblåst fastighetsmarknad för kontorsfastigheter.
Det var ett uppblåst värde på fastighetsmarknaden som orsakade till stor del den amerikanska finanskrisen 2008. De amerikanska bankerna orsakade genom att hitta på massa luriga finanskonstruktioner att krisen blev mycket större och värre än den hade behövt bli och som gjorde att halva världen drogs in i krisen. En del svenska kommuner hade köpt värdepapper av banker som var kopplade till den amerikanska fastighetsmarknaden. De förlorade stora delar av sin investering (kommunens skattepengar) i finanskrisen.
Varför blir det en kris när en värdebubbla spricker ?
Värdebubblor orsakas oftast av finansmarknaden. Om folk inte kunde låna pengar till att köpa till exempel bostäder så skulle inte priserna öka mer än löneökningarna i samhället. Det vill säga med 2-3% om året.
Men eftersom man kan låna pengar så kan man betala mycket mer för bostaden än vad man egentligen har råd med i förhållande till sin inkomst. Det är detta som är värdebubblan.
Du köper en bostad för 5 000 000 kr och har lånat nästan allt av banken. Du har råd att betala räntorna och amorteringarna med dina inkomster.
Om din bostads värde skulle minska av någon anledning (högre räntor, mer bostadsbyggande - konkurrens) så kommer du att äga en bostad som är värd 4 000 000 kr men har lån till banken på 5 000 000 kr. Banken har då ingen täckning för hela sitt lån i din bostads värde. Banken kanske vill att du betalar tillbaka pengar till dem eller gör om lånet så att bara 4 000 000 kr är bostadslån och att du får ta ett konsumtionslån med mycket högre ränta för 1 000 000 kr. Du kanske då inte har råd att behålla din bostad utan måste sälja den precis som många andra.
Den amerikanska finanskrisen 2008 började i en bostadsbubbla. Man byggde massor med nya bostäder och gav bostadslån till allt fler. Även personer som inte egentligen hade råd att betala räntor och amorteringar på huslånen fick låna pengar. Man lurade dem att tro att värdet på bostaden skulle hjälpa dem att betala räntorna. Man gav även rabatt på räntan de första åren innan de kunde låna på det ökade bostadsvärdet.
När bostäderna inte längre steg i värde och räntorna började öka fick allt fler amerikaner svårt att betala räntor och amorteringar. I USA är det bankerna som står risken - bostadsköparna kan lämna tillbaka bostaden till banken om de inte har råd att betala. I krisens spår lämnade massor av amerikaner sina hus till bankerna. I vissa fall tvingade bankerna folk att lämna tillbaka husen när de inte kunde betala. Massor med amerikaner förlorade sina besparingar som de hade investerat i bostäderna. Eftersom bostäderna hade förlorat i värde kunde de inte få tillbaka sina pengar om de sålde bostaden.
Bankerna fick ta hela den stora smällen på värdebubblan. Miljarder av dollar bara försvann. Eftersom bankerna ofta lånar av varandra eller av riksbankerna så gjorde alla förluster att bankerna inte kunde betala tillbaka lånen till varandra. Bankerna började då bli rädda för att låna ut pengar och finansmarknaden låste sig. Ingen ville låna pengar till någon.
Till slut till federal reserv (riksbanken) gå inte och rädda bankerna.
Slutsatsen blir att finanskriser i en modern penningekonomi alltid orsakas av lånefinansieringen. Hade vi inte haft någon lånefinansiering så hade vi inte heller haft några finanskriser.
Varför använder vi oss då av lånefinansiering om det är en risk ?
Vi har under 1980-talet och framåt skapat ett konsumtionssamhälle som har blivit beroende av lånefinansiering för att vi ska kunna ha en ökad omsättning (som man kallar tillväxt).
Som vi diskuterade tidigare så skapar lånefinansieringen en tillfällig ökning av omsättningen (BNP) som under de kommande åren måste betalas vilket medför att konsumtionen minskar. Men det vill man ju inte. Så för att se till att konsumtionen ökar hela tiden så måste man låna mer och mer. Om inte staten lånar för att betala investeringar i samhället som skapar omsättning så måste privata konsumenter och företag låna för att kunna finansiera mer omsättning.
Exportfinansiera ökad omsättning (BNP)
Ett annat sätt som vi har diskuterat är export. Om våra företag kan exportera mera så kommer vi att få mer pengar av andra länders konsumenter som gör att vi kan öka vår inhemska omsättning.
En orsak till att Sverige klarade den amerikanska finanskrisen 2008 ganska bra var att vi kunde exportera mycket framför allt skogsvaror (trä och papper) och andra varor. Fast under 2009 hade många exportföretag i Sverige problem att få sålt sina varor.